[et_pb_section fb_built=”1″ _builder_version=”3.0.47″][et_pb_row _builder_version=”3.0.47″ background_size=”initial” background_position=”top_left” background_repeat=”repeat”][et_pb_column type=”4_4″ _builder_version=”3.0.47″ parallax=”off” parallax_method=”on”][et_pb_text _builder_version=”3.0.85″ text_font=”||||||||” text_font_size=”17px”]
Enligt ett relativt strikt regelverk ska all mat som säljs inom EU och EES vara märkt med antingen bäst före eller sista konsumtionsdatum, men hur exakt är detta egentligen? Och är det säkert att äta maten efter dessa datum? Vi ger dig svaret.
Bäst före, inte illa efter
För det första betyder bäst före just detta. Att mat är bäst före ett visst datum betyder inte att det är dåligt efter. Men det finns en viss risk att den kan börja tappa lite av sin arom. Ett exempel på detta kan vara kex. Sandkaka kan innehålla mycket smak när den är färsk, men med tiden försvagas eller försvinner molekylerna som ger smaken och mördaren upplevs som smaklös. De är inte farliga att äta, de smakar bara inte särskilt gott längre. Läs också: 10 konstiga matfakta som du förmodligen inte visste .
Sista konsumtionsdagen, eller inte?
När det kommer till sista konsumtionsdagen kan det vara annorlunda, men inte nödvändigtvis. Denna datumbegränsning tillämpas oftast på färskvaror och andra lättfördärvliga livsmedel som det är naturligt att anta har en begränsad hållbarhet. Bearbetade kött-, fisk- och mejeriprodukter, som alla kan vara direkt farliga att äta om de blir bortskämda, är typiska exempel på livsmedel som får denna märkning.
Det ska dock sägas att livsmedel som har förvarats korrekt enligt deklarationen kan hålla betydligt längre än vad de är märkta för. Du kan märka detta genom att lukta på maten, och om det luktar misstänkt eller illa så är det förmodligen det. Luktar det helt okej kan du smaka på det, och verkar det fortfarande bra ska det inte vara någon fara.
Artificiellt kort hållbarhet
Värt att notera är också att mycket av den mat som är märkt med antingen bäst före eller sista konsumtionsdatum är märkt för att säkerställa konsumentens säkerhet och smakupplevelse under helt andra förhållanden än vad vi är vana vid här i Norge. Stämpeln är ett resultat av föreskrifter fastställda av en kommission inom EU och är tänkt att ta hänsyn till alla tänkbara förhållanden inom hela Europa.
Detta innebär ofta att mat som under norska förhållanden kommer att hålla sig väldigt länge naturligt kanske inte under den gassande solen i Spanien. Ägg och mjölk, som brukar hålla sig i månader i Norge, kommer naturligtvis att ha en kortare hållbarhet i varmare länder längre söderut.
Kortfattat kan man säga att genom att använda sunt förnuft, ditt luktsinne och dina smaklökar kommer du att kunna styra vilka livsmedel som är ätbara och vilka som ska slängas. Helt oberoende av vad tillverkaren har bestämt.
Du kan läsa mer om hållbarhetsmärkning av livsmedel hos Mattilsynet .
[/et_pb_text][/et_pb_column][/et_pb_row][/et_pb_section]
